Ahimsa handlar om att inte bruka våld mot sig själv eller mot andra runtomkring oss. Det som är självklart för oss är att inte använda fysiskt våld, men Ahimsa sträcker sig längre och djupare än så. Det handlar om att inte bruka våld mot sig själv i form av negativa tankar eller att man gör saker som man inte mår bra av. Man kanske tackar ja till sociala tillställningar man egentligen inte vill gå på, man kanske tränar när man egentligen borde vila, man kanske går runt och säger till sig själv att man inte duger eller inte är bra nog - och när vi gör det, brukar vi våld på oss själva.

Det handlar också om att inte säga saker vi inte menar till de vi möter och umgås med, utan att tänka en gång extra innan vi säger något vi sedan kommer att ångra och inte kan ta tillbaka. Det handlar om att i varje diskussion eller situation som blossar upp, försök att välja en fredlig väg och försök att hålla dig lugn. När vi brusar upp så ger vi bort vår energi och inre frid, vilket är våld mot oss själva och det tar dessutom energi ifrån oss som vi kunde lägga på något eller någon annan som gör oss glada och fyller på med energi. 

Först och främst måste vi ta hand om oss själva och visa respekt och kärlek till oss själva, det vi ger oss själva är också det vi sprider till andra. Hur ska vi kunna ta hand om andra om vi inte tar hand om oss själva först, hur ska vi orka ge energi till andra om vår egen energi är slut?

Så hur kan vi utöva Ahimsa i vardagen:

1. Försök att ersätta en negativ tanke med en mer positiv

2. Lämna en situation eller konflikt som gör dig frustrerad 

3. Säg snälla och stärkande saker till dig själv varje dag

4. Tacka nej till något du faktisk inte vill göra

5. Ha tålamod med någon som försöker förstå

Satya handlar om att vara sann mot sig själv och mot andra runtomkring oss. Att göra vår röst hörd när vi har något att säga, att vara sanna mot oss själva, att agera efter vår sanning, att inte ljuga, att våga stå upp för vad som är rätt och fel och verkligen fundera över vilka konsekvenser våra och ord och handlingar får. Att vi vågar lyssna på vårt hjärta, vad vi vill innerst inne, och att sedan följa det, följa våra drömmar. 

Att ha mod att förändra livet eller situationer om du inte är nöjd, om du inte lever som du önskar, om du drömmer om något annat, något större. Det kanske inte alltid är lätt att veta vad vi vill och drömmer om egentligen och det kan vara otäckt och jobbigt med förändring, men om vi lär oss att stilla våra tankar och komma ner i kroppen, så kommer vi tillslut höra vårt hjärtas röst och komma närmare vår intuition. Att leva ett liv där vi inte trivs eller får tillåtelse att blomma ut, tar otroligt mycket energi, gör oss trötta och frustrerade och kommer inte att leda till ett harmoniskt liv med glädje och lycka.  

Hur kan vi utöva Satya i vardagen:

1. Sitta i stillhet och tystnad för att stilla tankarna, det behöver inte vara en timme om dagen, utan börja med några minuter

2. Lyssna till kroppens signaler, vad betyder det när andetaget blir mer pressat, när magen knyter sig eller när blicken börjar flacka – vad vill kroppen säga till dig?

3. Börja i det lilla, gör en liten förändring i taget och se hur det känns

Asteya handlar om att inte stjäla, självklart ska vi inte stjäla saker från andra, men det handlar om mer än så. Vi kan också försöka att inte stjäla energi, tid, idéer eller drömmar från andra, inte hindra någon från sin fulla potential. Utan att istället dela med sig, vara generös och stöttande mot de runt omkring oss och reflektera över när vi tar någon annans energi eller tid för egen vinning. Det handlar också om att inte vara girig och att inte ha förväntningar, utan att istället försöka att ge av oss själva för att vi genuint vill, inte för att få någonting tillbaka och att inte bygga upp förväntningar som i slutändan ofta gör oss besvikna och ledsna och därmed stjäl både vår egen energi och andras.

Hur kan vi utöva Asteya i vardagen:

1. Rannsaka oss själva, ger vi för att vi verkligen vill eller för att vi känner att vi borde eller måste? Öva på att ge mer från hjärtat

2. Tänka till en extra gång innan vi tar upp någon annans tid

3. Fråga om lov innan vi lånar något, både saker och idéer

4. Kanske kan vi rensa ut lite hemma och ge till de som bättre behöver

5. Reflektera över om vi ger energi till de runt omkring oss eller om vi tar andras energi för egna behov

Prana på Sanskrit betyder livsenergi, det som gör att vi lever och andas. Brahmacharya handlar om att använda vår energi på ett klokt sätt, att hushålla med den och lära oss vad som ger energi och vad som tar energi. Det finns olika energier i kroppen, den fysiska (vår kropp), den mentala (våra tankar) och den känslomässiga (alla känslor) och alla dessa måste vara i balans för att vi ska må bra och orka med livet. Om vi tex slösar med vår energi på för mycket fysisk träning utan återhämtning eller stressar för mycket på jobbet, så finns det kanske inte energi kvar till familj och vänner. Eller om vi är ständigt socialt aktiva eller att vi fastnar i våra tankar och grubblerier under för lång tid, finns det kanske energi kvar att ta hand om själva. Det är därför viktigt att prioritera vilka aktiviteter vi tackar ja till, att identifiera vad som fyller på energin och vad som gör oss trötta. Vi har bara en viss mängd energi, och gör vi av med för mycket utan att vila eller fylla på, så kommer vi tillslut bli utbrända i någon form. Så vi behöver lära känna oss själva och hitta sätt att komma tillbaka till balans.

Så hur kan vi utöva Brahmacharya i vardagen:

1. Prova att göra saker långsammare och en sak i taget

2. Ha mod att tacka nej för att spara energin till något annat eller någon annan

3. Planera in mobilfri tid

4. Sitt en stund i tystnad och känn efter hur du verkligen mår, hur mycket energi du faktiskt har

5. Om vi vet att vi behöver lägga mycket energi på något under en tid, boka då också in tid för återhämtning och påfyllning efteråt

Aparigraha handlar om att inte vara girig, att inte alltid sträva efter mer. Det är lätt i det samhälle vi lever i att fästa sig vid saker, vilja ha det senaste, unna sig något nytt och därmed tro att lyckan och glädjen sitter i det materiella. Men yogan vill få oss att förstå att lyckan inte sitter i saker och upplevelser utan att den finns inom oss själva. 

Så istället för att hela tiden sträva efter mer och efter nya saker, kanske kan vi försöka vara nöjda och tacksamma för det vi har här och nu. Det handlar också om att fundera över vad man verkligen behöver och vad som bara är nöje för stunden. Att äga för många saker eller att äga saker som inte används, tar energi och fokus från det som är viktigt för oss. 

Förutom saker så handlar det också om människor, relationer och erfarenheter. Vilka människor behöver vi i vårt liv, vilka erfarenheter är viktiga för oss och vilka är bara kortvariga kickar. Aparigraha handlar om att inte fästa sig vid saker, inte känna sig avundsjuk på att andra har mer, utan att våga släppa kontrollen och tro på att det finns så att det räcker till alla av det som är viktigt. 

Så hur kan vi utöva Aparigraha i vardagen:

1. Kanske kan vi rensa ut saker vi inte behöver egentligen

2. Tänk till lite extra nästa du vill köpa något nytt, behöver du verkligen mer

3. Ta en stund då och då och känn tacksamhet för det du har som är viktigt

4. Försök att inte ha förväntningar på att det ska vara på ett visst sätt